SAMTAL
Hur vi samtalar är avgörande för vad samtalet leder till.
Observera första delen i ordet samtal: sam. Andra ord som börjar likadant är samförstånd, samspel, samvete och samhälle.
Men mycket av det som kallas samtal borde heta särtal, vilket inte bara handlar om att vara o/sams och tycka helt olika, utan om att slå dövörat till, att inte släppa in en ny tanke i tankeskafferiet, att inte söka insikt utan klamra sig fast vid det lilla svar man redan har.
Politiska debatter liknar gladiatorspel. Dagen efter en TV-debatt frågar tidningarna: Vem vann? Efter en fotbollsmatch skriker löpsedeln “Vi vann!”.
Politikens spelregler är inte lika självklara och lättolkade som fotbollens; man vet inte alltid vem som vann. Men att politik och fotboll står så nära varandra är illa nog. Att våra förtroendevalda inte vill lära sig något nytt, att det nästan krävs dövhet av en politiker, är inga goda nyheter.
Tänk om den politiska samtalet mera liknade det filosofiska samtalet. Då skulle vi inte behöva tala om vinnare och förlorare. Om detta är alltför radikalt kunde man säga att “vinnaren” är den som lär sig mest av den andre.